”Vi längtar efter det som farmor bjöd på” och kakfaten fylls

|

Laura

Kafferepet är på väg tillbaka i svenska kök, och det syns tydligast i bokhandeln. Gustav Bergström, mer känd som Rävjägarn, berättade i en intervju att halva upplagan av hans bok om kafferep redan var såld. Uttrycket ”Vi längtar efter det som farmor bjöd på” sammanfattar varför: det handlar mindre om socker och mer om ett sätt att umgås som många känner att de tappat bort.

Ett kafferep är i grunden enkelt. Man bjuder hem folk, kokar kaffe och ställer fram flera sorters kakor på samma gång. Skillnaden mot en vanlig fika ligger i ambitionen med kakfatet och i att sammankomsten är planerad, inte spontan.

Vad ett kafferep egentligen var

Kafferepet växte fram som kvinnornas sociala forum under 1800-talet och blomstrade långt in på 1900-talet. Namnets senare led brukar härledas till repandet av lin och ull, alltså det handarbete som kvinnorna gjorde tillsammans medan de pratade. Kaffet kom in i bilden när det gick från lyxvara till vardagsdryck.

Att det fanns kakor på bordet var inte en detalj utan hela poängen. Bakningen var värdinnans visitkort och skedde ofta dagar i förväg, eftersom vedspisen krävde planering. Torra småkakor hade dessutom en praktisk fördel: de höll sig i plåtburk i veckor, vilket gjorde det möjligt att ha ett fullt fat även utan förvarning.

Kaffet var en gång förbjudet

Mellan 1756 och 1820-talet infördes kaffeförbud i Sverige vid flera tillfällen. Motiven var både ekonomiska och moraliska: kaffet ansågs slösa med utländsk valuta och locka till lättja. Förbuden fick motsatt effekt på lång sikt. När de slutgiltigt släpptes hade kaffet redan blivit statusmarkör, och det dröjde bara några decennier innan det var självklart i även enkla hem.

Sju sorters kakor och normen bakom talet

Sju sorters kakor är det uttryck som fastnat hårdast. Enligt seden var färre än sju snålt och fler än sju skryt, en balansregel som säger en hel del om hur mycket socialt tryck som fanns i ett kaffebord. Kokboken med samma namn, som kom ut på 1940-talet, cementerade normen och blev en av Sveriges mest sålda böcker genom tiderna.

De sju sorterna var sällan slumpmässigt valda. Ett bra fat hade variation i konsistens och form: något sprött, något mjukt, något med fyllning och gärna något med sylt. Uppdelningen fungerar lika bra idag.

  • Sprött och torrt, finska pinnar, brysselkex, drömmar
  • Sega och sockriga, kolasnittar, havreflarn
  • Med sylt eller fyllning, hallongrottor, syltkakor, mandelmusslor
  • Mjuk kaka, sockerkaka, tosca eller mazariner

Sylten är den detalj som oftast slarvas bort. En hallongrotta står och faller med fyllningen, och skillnaden mellan butikssylt och egenkokt märks direkt i bakverket. Har du plommon i trädgården fungerar de utmärkt även i kakor, vilket vi går igenom i receptet på plommonmarmelad med syltsocker.

Bakom citatet ”Vi längtar efter det som farmor bjöd på”

Nostalgi förklarar bara halva rörelsen. Den andra halvan handlar om att kafferepet råkar lösa ett par konkreta problem som är högaktuella just nu.

  1. Det är billigt. Mjöl, socker, smör och ägg räcker långt. Ett kafferep för åtta personer kostar en bråkdel av vad en restaurangmiddag gör.
  2. Det kräver ingen skärm. Sammankomsten har ett tydligt syfte och en tydlig aktivitet, vilket gör den lättare att genomföra än ett vagt ”vi ses någon gång”.
  3. Hantverket har fått status. Att baka från grunden värderas idag ungefär som ett hemsnickrat möbelsnickeri, alltså som ett aktivt val snarare än en nödvändighet.

Gustav Bergström placerar kafferepen i ett bredare sammanhang än matlagning. Han arbetar med byggnadsvård och ser kakfatet som en del av samma kulturarv som gamla hus, alltså något som förvaltas eller går förlorat beroende på om någon använder det. I SvD-intervjun om boken beskriver han försäljningen som betydligt starkare än väntat, med halva upplagan slutsåld.

Ett par äldre händer knådar deg vid köksbänken, känslan av

Så har traditionen förändrats sedan 1950-talet

Det gamla kafferepet var en kvinnlig institution med tydliga regler för vem som bjöd in vem, och när det var lämpligt att gå hem. Den sociala kontrollen är borta idag och det är en stor skillnad. Ingen räknar längre sorterna på fatet.

Bordet har också blivit blandat. Många lägger till något salt, ofta en paj eller pirog, vilket hade varit otänkbart i ett strikt kafferep men fungerar bra när fikan glider över i kvällsmat. En västerbottenpaj gör tjänst i båda rollerna.

En annan förändring är mängden. Sju sorters kakor per person var rimligt när kalaset var årets höjdpunkt och portionerna små. Idag bakar de flesta tre eller fyra sorter och gör mindre kakor än originalrecepten anger, vilket också sänker sockermängden per gäst. Livsmedelsverkets kriterier för Nyckelhålet, som handlar om lagom energi, mer fullkorn och fiber, nyttigare fett och mindre salt och socker, går att låna även till bakning genom att byta delar av vetemjölet mot havregryn eller grahamsmjöl. Deras samling nyckelhålsrecept visar hur samma logik tillämpas på annan matlagning.

Praktiskt om du vill bjuda in till kafferep

Börja med tidsplanen, inte med recepten. Torra småkakor kan bakas två veckor i förväg och förvaras i plåtburk med lock, gärna med ett smörpapper mellan lagren. Mjuka kakor bakas dagen innan. Bara det som ska serveras nybakat, som bullar, hör hemma på samma dag som besöket.

Tre sorter räcker. Välj en spröd, en mjuk och en med sylt eller choklad, så täcker du in variationen utan att stå i köket i två dagar. Kaffet ska vara nykokt och det ska finnas påtår, det är den enda regeln som verkligen överlevt från det gamla kafferepet.

Vill du ta det ett steg längre kan du bygga hela kalaset kring husmanskost och låta det börja med något matigt. Vi har skrivit om hur du gör småländska kroppkakor från grunden, vilket passar bra före ett kakfat på eftermiddagen.

En person formar potatisdumplingar vid spisen, i stil med

Vad detta betyder för dig som bakar

Om du aldrig hållit ett kafferep men vill testa: bjud in fyra personer och baka två sorter. Det är tillräckligt för att traditionen ska kännas igen och för lite för att bli en prestation du ångrar. Bakar du redan regelbundet är den intressanta frågan snarare vilka recept du har efter någon i släkten, eftersom det är just de handskrivna korten som försvinner först när ett hushåll avvecklas.

Det är också värt att skriva av dem. Ett gammalt kakrecept innehåller ofta måttenheter som inte längre används och ugnstemperaturer som gällde vedspis, och den kunskapen sitter hos den generation som fortfarande kan tolka dem. Fråga medan det går. Nästa gång du kokar kaffe åt någon som fyllt åttio, ta med papper och penna.

Lämna en kommentar